ÅH ÅH ÅH
Att en enda människa
kan få en att vilja lämna vackra Spanien.
Att ett ändå litet ord kan förändra
allting.
Att en skiftning hos en enda
människa kan få mig att vilja stanna kvar.
I Spanien. Föralltid.
Gräva ner ansiktet och inte
titta upp på ett väldigt bra tag.
Att jag kan känna mig snygg
men sedan äcklig och ful,
bara på några sekunders skiftning.
På grund av en människa.
Att jag inte ens har träffat denna
människan. Men ändå känner honom.
Att jag skule göra allt i världen
för att få det så som det var.
Jag tittar på mig själv och känner
mig patetisk. Som över huvud
taget tänker så här mycket
på denna människan som
säkerligen inte ens ägnar två
tankar åt mig. Jag orkar inte mer.
Men jag är inte patetiskt. Jag har
ett stort hjärta som springer
iväg ibland. Det är inte ofta.
Men nu har det sprungit, efter
något som verkade rätt men
det får vi väl se...
SPÄNNANDE
